Så arbetar vi med svampproblematik

Dela artikeln på

Nyligen publicerade Svenska Dagbladet en kritisk artikel om självtester för mögelgifter, inklusive ett urintest som ibland används på Funmed. Eftersom vi arbetar med många olika analysmetoder vill vi förtydliga hur vi ser på den här typen av testning. Vi har alltid ett tydligt kliniskt syfte med patientens hela hälsobild i fokus. 

På Funmed använder vi ett antal tester som mäter svamp- och mögelrelaterade markörer, som den organiska syran d-arabinitol i urin. I den vanliga vården används d-arabinitol främst för att kontrollera invasiv candidainfektion och candidasepsis hos svårt sjuka patienter, men på Funmed ingår testet som en av de pusselbitar vi använder för att kontrollera svampöverväxt generellt. Vi använder också avföringsprov för att identifiera onormal överväxt av candidasvamp i tjocktarmen. 

Tester är aldrig svaret i sig – men kan ge viktiga ledtrådar

Vår erfarenhet visar att dessa tester kan vara till stor nytta när de används med försiktighet och i rätt sammanhang. Precis som med alla laboratorieprover krävs det en helhetsbedömning där vi väger samman testresultaten med patientens symtom, anamnes, livsstil, tidigare provsvar och miljömässiga faktorer. Testerna är ett verktyg – inte en slutgiltig diagnos. 

Patientfall: Återkommande lunginfektioner – möjlig koppling till mögel 

En av våra patienter, en vältränad medelålders man, hade under loppet av 18 månader drabbats av fyra lunginflammationer och tre bronkiter. Trots att han genomgått omfattande utredningar i konventionell vård fanns ingen tydlig förklaring. Han behandlades med antibiotika och astmamedicinering, men hade ändå kvar många symtom.

Det som ledde fram till det slutgiltiga svaret var ett test där vi upptäckte kraftigt förhöjda nivåer av gliotoxin i urinen – ett mögeltoxin som produceras av aspergillus-arter och är känt för att kunna ge kraftig påverkan på både lungvävnad och immunförsvar. Patienten hade även noterat symtomförbättring när han vistades utanför sitt hem, där mögel senare bekräftades. Den här upptäckten blev vändpunkten i hans behandling. 

Svampdysbios – ett underskattat problem? 

Konventionell sjukvård fokuserar på svampinfektioner hos svårt sjuka eller immunsupprimerade patienter. I vår funktionsmedicinska praktik ser vi dock tydligt att även friska individer kan utveckla svampdysbios – alltså en överväxt av jästsvampar som candida i tarmen – efter exempelvis upprepade antibiotikakurer eller långvarig konsumtion av socker och snabba kolhydrater. 

Forskningen om svampdysbios är ung, särskilt vad gäller svampöverväxt i tunntarmen (så kallad SIFO), men studier och klinisk erfarenhet tyder på att det kan spela en roll vid allt från IBS till utmattning och autoimmunitet. Diagnostiken är inte perfekt – men för den patient som fått höra att ”allt ser normalt ut” i traditionella tester kan dessa kompletterande verktyg öppna dörrar till rätt behandling. 

Vårt förhållningssätt 

Vi delar mycket av den kritik som riktas mot oreflekterad användning av tester – både när det gäller hemmatester och när laboratorieprover används utan helhetssyn. På Funmed arbetar vi därför enligt följande principer: 

  • Vi använder tester som en del av ett större diagnostiskt pussel. 

  • Vi tolkar alltid testresultat i kombination med symtom, anamnes, miljöfaktorer och annan provtagning. 

  • Vi är transparenta med testernas begränsningar, inklusive frånvaro av valideringsdata i vissa fall. 

  • Vi är nyfikna men kritiska – och följer forskningens utveckling på området. 

Vi ser svampdysbios och mögelrelaterad ohälsa som komplexa och ofta förbisedda faktorer. När vi utreder dessa problem gör vi det med respekt för både vetenskap och patientens upplevelse. Det är inte svartvitt – men ibland är det just i gråzonerna som lösningen finns. 

Text:

Helene Sandström

Medicinsk granskning:

Peter Martin, leg. läkare

Publicerad 27 maj 2025