Energidrycker innehåller en blandning av socker eller sötningsmedel och olika stimulerande ämnen, framför allt koffein men även sådant som guarana, ginseng, taurin och arginin.
En vanlig burk med energidryck på 250 ml kan innehålla lika mycket koffein som en eller två, ibland tre stora koppar bryggkaffe. I kombination med andra stimulantia kan detta ge en läkemedelsliknande effekt.
– I energidryckerna finns det flera verksamma substanser som vi inte är helt säkra på hur de kan påverka kroppen, så man ska inte ta onödiga risker, säger läkaren Kajsa Kaiser till Aftonbladet.
I forskningsstudier har man sett att vissa energidrycker gett större påverkan på blodtryck och hjärtats elektriska aktivitet än en motsvarande dryck med enbart koffein. Det tyder på att kombinationen av ingredienser kan ge en starkare effekt än koffeinet i sig.
Kroppen får sämre vila
En av de mest påtagliga effekterna av energidryckerna är sämre sömn. Ungdomar som regelbundet dricker energidrycker har upp till fem gånger högre risk för sömnproblem än andra jämnåriga. Även vuxna kan drabbas, särskilt om man har långsammare nedbrytning av koffein.
Det är lätt att hamna i en ond cirkel: man sover dåligt, vaknar trött och dricker mer energidryck för att orka med nästa dag. Detta leder till att man blir tröttare av energidrycker på lång sikt, trots den tillfälliga energikicken.
Hjärtat under press
Energidrycker marknadsförs idag som fokus- och prestationshöjande vid träning, men kan i själva verket ha motsatt effekt. Särskilt oroande är effekterna på hjärtat. Enligt forskningen kan energidryckerna höja pulsen och blodtrycket mer än normalt både i vila och under fysisk aktivitet – och dessutom fördröja återhämtningen efter träning.
Hjärtats elektriska signaler kan också störas, vilket ökar risken för oregelbundna hjärtslag. Orsaken är att kombinationen av stimulantia och fysisk ansträngning belastar hjärtat extra hårt.
Risken ökar om man tränar efter att ha druckit energidryck, om man har långsammare koffeinomsättning (gäller ungefär hälften av befolkningen) och om man redan har hjärtproblem eller högt blodtryck.
Det finns också ett antal fallrapporter om allvarliga händelser, från hjärtinfarkt och allvarliga hjärtarytmier till leverskador och njurproblem – ofta efter hög konsumtion eller i kombination med alkohol eller droger.
Energidryck är inte sportdryck
Många tror att energidrycker fungerar som sportdrycker och dricker dem som uppladdning inför träning. Men energidryck och sportdryck är två helt olika saker.
Sportdrycker är framtagna för att ersätta vätska, salt och ibland kolhydrater vid långvarig fysisk aktivitet där man svettas mycket. Energidrycker däremot innehåller varken elektrolyter eller de mineraler som behövs för att kroppen ska upprätthålla vätskebalansen.
Psykiska effekter
Energidrycker påverkar inte bara kroppen fysiskt. De har även kopplats till ökad oro, ångest, rastlöshet och depression, både hos ungdomar och vuxna. Koffeinet och andra stimulerande ämnen kan utlösa stressreaktioner som gör att man känner sig spänd, orolig eller får svårt att varva ner.
För den som redan lever med oro eller press i vardagen kan energidrycker förvärra symtomen. Det som var tänkt att ge energi kan i stället öka stresskänslorna.
Vilka är extra känsliga?
Barn och ungdomar är särskilt utsatta eftersom deras nervsystem fortfarande utvecklas. Men även vuxna kan reagera starkt. Ungefär hälften av befolkningen bryter ner koffein långsammare på grund av genetiska skillnader. Det innebär att koffeinet stannar kvar längre i kroppen, med större risk för biverkningar som hjärtklappning och sömnproblem.
Personer med högt blodtryck, hjärt-kärlsjukdom, ångestproblematik eller sömnsvårigheter samt gravida och ammande bör vara extra försiktiga.
Vad rekommenderar experterna?
I Europa finns ett starkt stöd bland myndigheter för att barn och ungdomar bör undvika energidrycker, och drycker med mer än 150 mg koffein per liter ska märkas med varningstext om att produkten inte rekommenderas för barn eller gravida eller ammande kvinnor.
Svensk dagligvaruhandel har tagit fram en branschöverenskommelse som innebär att energidrycker inte ska säljas till barn under 15 år. Flera länder har också infört eller diskuterar åldersgränser på 16–18 år.
För vuxna handlar det om måttlighet. En enstaka burk innebär sannolikt ingen större risk för de flesta friska, men regelbundet intag, särskilt flera burkar per dag, kan på sikt bli en allvarlig belastning för kroppen.
Alternativ som faktiskt ger energi
I stället för att förlita sig på konstgjord stimulans finns det hållbara sätt att öka energinivåerna:
regelbundna måltider med näringstät naturlig mat ger jämn energi hela dagen
fysisk aktivitet ökar kroppens naturliga energiproduktion
tillräcklig sömn laddar batterierna till nästa dag
stresshantering förhindrar energiläckage
vätskeintag i form av vanligt vatten plus vätskeersättning vid behov håller vätskebalansen i trim.
Om du känner dig ständigt trött och behöver energidrycker för att klara dagen bör du ta reda på varför. Kronisk trötthet kan ha många orsaker – från sömnbrist och stress till näringsbrister eller medicinska tillstånd som bör utredas.
Källor i urval
Costantino A, Maiese A, Lazzari J, Casula C, Turillazzi E, Frati P, Fineschi V. The Dark Side of Energy Drinks: A Comprehensive Review of Their Impact on the Human Body. Nutrients. 2023 Sep 9;15(18):3922.
Dobrek L. The Review on Adverse Effects of Energy Drinks and Their Potential Drug Interactions. Nutrients. 2025 Jul 25;17(15):2435. Ehlers A, Marakis G, Lampen A, Hirsch-Ernst KI. Risk assessment of energy drinks with focus on cardiovascular parameters and energy drink consumption in Europe. Food Chem Toxicol. 2019 Aug;130:109-121.
Mangi MA, Rehman H, Rafique M, Illovsky M. Energy Drinks and the Risk of Cardiovascular Disease: A Review of Current Literature. Cureus. 2017 Jun 7;9(6):e1322.
Piccioni A, Covino M, Zanza C, Longhitano Y, Tullo G, Bonadia N, Rinninella E, Ojetti V, Gasbarrini A, Franceschi F. Energy drinks: a narrative review of their physiological and pathological effects. Intern Med J. 2021 May;51(5):636-646.